<<< haikusidan
Skriva haiku i skolan
>>> övriga dikter
>>> gästboken
>>> Åter www.ordalag.se
<<< haikusidan |
Skriva haiku i skolan
|
>>>
till Karins innehållssida >>> övriga dikter >>> gästboken >>> Åter www.ordalag.se |
Till dej som är lärare och vill låta barnen jobba med haikuskrivning.Här ger vi några raka och användbara råd inför din undervisning. Haiku-diktning handlar inte allenast om att rä-kna sta-vel-ser, 5 – 7 – 5. Nej, det handlar om så mycket mer, tycker jag. Det handlar om att se - iaktta - och förmedla en känsla. Tag del av Florence text och botanisera bland de länkar som finns på min webbplats. Reflektera sedan en stund själv genom att läsa haikudikter och förstå själva känslan bakom en haiku. Tänk på vad och hur du vill förmedla ett haiku-ögonblick (på engelska "a haiku-moment"). Fånga ett ögonblick - låt dig och barnen inspireras av det ni ser och formulera detta sedan i en haiku. Bli medlem i Svenska Haikusällskapet och delta i diskussionen. Skriv gärna i min gästbok. Karin karin@gustafsson.gs (2006-09-23) Haiku i skolans värld - hur gör man? I svenska skolor börjar man använda haiku i undervisningen. Frågan är hur läraren uppfattar denna versform. Av de exempel att döma som jag har stött på handlar det bara om att räkna stavelser, fem-sju-fem. Sedan kan innehållet vara hur som helst. I själva verket är haiku en raffinerad konstform. I flera hundra år har den odlats i Japan, och efter andra världskriget med den amerikanska ockupationen av Japan har den blivit alltmer omtyckt i Västerlandet, särskilt den engelskspråkiga världen samt på Balkan. Det finns många olika riktningar, men kärnan i haiku ligger i att med enkla ord uttrycka en intensiv upplevelse av något i naturen. Det rör sig vanligen om ett ögonblick och ofta om något till synes ganska obetydligt. Spindelväv med regndroppar, en blomma utanför ett staket, rasslande fröhuvuden, ljudet av en insekt i kvällen… Tydligheten är viktig, orden skall förmedla det som poeten har sett/hört/luktat. Däremot skall de inte kommentera, bedöma. Det är läsarens sak. Man skriver om de första blåsipporna bland de vissna löven och visar i dikten att man blir glad av vårens ankomst utan att klart skriva ut detta. Vill man ge en känsla av sorg kan man skriva om långa regn, rivningshus, en sjunken eka - men inte om sitt eget sargade hjärta. Det finns ambitiösa webbsidor på engelska, In the Moonlight a Worm, med tips för lärare, där man utgår från den brittiska traditionen med omsorgsfull diktläsning, www.haiku.insouthsea.co.uk. I den förträffliga amerikanska The Haiku Handbook, av William J. Higginson, finns det ett avsnitt, Teaching Haiku, om hur man kan lägga upp en lektion i skolan. I båda fallen är det gemensamma att tonvikten ligger vid faktiska exempel. Läraren presenterar en rad haiku för klassen. De skall vara lätta att uppfatta och handla om ämnen som eleverna kan känna igen. Det finns ingen mer omfattande antologi på svenska som man kan utgå ifrån. I stället får man välja haiku bland de publikationer som finns, den svensk-japanska antologin Aprilsnö och tidskriften Haiku. Några exempel: Tallens röda stam återger solnedgången ett ögonblick till Heléne Björngren Vintern kom i natt. Träskorna står på trappan helt fyllda av snö Sven Enander En vildand lyfter. Snart bara bevingad punkt mot solens skiva Sven Enander Torr och utblommad får hela balkongsommarn rum i en plastsäck Ingrid Eklund Bara myggorna gör mig sällskap i skogen denna sommardag Ingrid Eklund Man behöver inte nödvändigtvis räkna stavelser. Kaj Falkman, som har översatt klassisk japansk haiku till svenska och skrivit mycket om översättningar, anser att innehållet är viktigare. Han skriver t ex: Solen har ännu inte gått ned från måsens vingar I vårsolen står en cykel med sadel av snö Helga Härle visar här lekfullheten i denna fria haiku: Högtalaren som monterats i trädet - en fågelholk! Haiku är en lättillgänglig form att uttrycka sig, tillräckligt bunden för att stimulera och så kort att man kan ha en överblick över den. Samtidigt är varje ord viktigt för helheten. Efter några ord om haiku kan man låta eleverna läsa – eller ännu hellre lyssna – till några sådana svenska haiku. Det är en fördel med högläsning eftersom varje ord, varje rad då kan komma till sin rätt, förutsatt att rösten bär och recitationen får ta sin tid. Sedan kan eleverna diskutera hur de upplever dem, hur de ser den bild som dikten anger. Efter det kan det vara någon mening med att uppmuntra dem att själva skriva. Det skall vara lustbetonat, en lek med språkets möjligheter men samtidigt med respekt för dikten, inte ett löst pladder. I amerikanska skolor har man länge använt haiku i undervisningen – och många vuxna suckar över hur fixeringen vid stavelseräkning varit ett hinder när de senare velat skriva själva på allvar. En tydlig bild, något som sinnena varit med om, är det som ger haiku dess karaktär. Särskilt intressant blir en haiku om den ställer samman två skilda bilder, som på något sätt belyser varandra eller blir en kontrast till varandra. Söker man metaforer kan man kalla haiku en essens, ett destillat – och en krydda. Däremot undviker man metaforer i själva haikun. Ämnet får tala för sig självt. Stavelseräkningen hör ihop med rytmen i det japanska språket. Den kan vara en stimulans men bör inte få bli en tvångströja. Den färdiga haikun skall framför allt uttrycka något som författaren gärna vill säga, både för sin egen skull och för att andra skall kunna ta del av det. Vinterjordgubbar, var är lukten och smaken som synen lovar? Florence Vilén Text: Florence Vilén |